Nyheter - ägarledda företag

Läs alla skattenyheter...

Korrekt redovisning av underskott
Publiceringsdatum: 15 maj 2012

Ett av de vanligaste misstagen som företag gör i sina deklarationer är att man av misstag redovisar underskott från föregående år, s.k. inrullade underskott, fel. Om man som företagare gör fel, kan Skatteverket komma att lägga på en straffavgift.

Vid ägarförändringar i ett företag blir det speciellt svårt att redovisa underskotten rätt. Ägarförändringar kan nämligen innebära att en del av gamla underskott "faller bort" och att det underskott som finns kvar blir "spärrat" och inte kan kvittas mot koncernbidrag.

Inte nog med att möjligheten att använda gamla underskott kan begränsas; om man redovisar underskotten fel i deklarationen kan man även bli tvungen att betala en straffavgift.

Se därför till att vara extra försiktig och redovisa underskotten rätt.


 Bild: Gunnar Billhage
Artikelförfattare: Gunnar Billhage, skattekonsult.
T 08-563 070 35
E gunnar.billhage@se.gt.com

Skatteregler för fåmansföretag som kontrolleras genom bl a kapitalförsäkring
Publiceringsdatum: 16 april 2012

Premier som betalas till en kapitalförsäkring är inte avdragsgilla och utfallande belopp från en kapitalförsäkring är skattefria. Även vinst vid försäljning av en kapitalförsäkring är skattefri.

Skatteverket har i olika utredningar kommit fram till att det förekommer att delägare i fåmansföretag har överlåtit sina andelar i företagettill ett försäkringsbolag. I ett antal skattemål har domstolarna gjort bedömningen att man ska bortse från kapitalförsäkringen, vilket innebär att privatpersonen beskattats direkt för den utdelning och kapitalvinst som tillhör fåmansföretaget.

Regeringen föreslår nu att reglerna för beskattning av kapitalförsäkringar ändras. Om en privatperson kontrollerar ett fåmansföretag genom en kapitalförsäkring, trust eller liknande ska det jämställas med ett direkt ägande av företaget. Om försäkringen skulle ägas av en juridisk person, ska även de privatpersoner som är förmånstagare, eller motsvarande och som har rätt till utfallande belopp från försäkringen, ses som ägare av företaget.

Sammanfattningsvis innebär förslaget att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i ett fåmansföretag som kontrolleras via en kapitalförsäkring ska beskattas enligt de s.k. 3:12-reglerna, d.v.s. på samma sätt som om privatpersonen hade ägt aktier. Dessa regler innebär att viss del av utdelning och kapitalvinst ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Regeringen föreslår också att en privatperson som säljer kapitalförsäkringen ska ta upp hela vinsten till beskattning i inkomstslaget tjänst. En förlust föreslås inte bli avdragsgill. Om kvalificerade aktier i ett fåmansföretag förs över från en kapitalförsäkring till en privatperson ska anskaffningskostnaden anses vara noll kronor för mottagaren. Förslaget innehåller även en del övriga förändringar rörande begränsning i avdragsrätten för ränta på vinstandelslån i fåmansföretag till den som kontrollerar företaget via en kapitalförsäkring.

Enligt förslaget ska skyldigheten att betala avkastningsskatt på kapitalförsäkringens värde inte påverkas av de föreslagna reglerna.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

Förslaget innehåller inga särskilda övergångsbestämmelser. Eftersom ägande av aktier via en kapitalförsäkring kommer att jämställas med ett direkt ägande, så innebär förslaget i princip en form av dubbelbeskattning, eftersom man även ska betala avkastningsskatt på kapitalförsäkringens värde.

Om förslaget genomförs kommer det att få stor betydelse i de fall man idag äger sitt fåmansföretag via en kapitalförsäkring, trust eller liknande. Det finns därför all anledning att se över och åtgärda sådana ägarstrukturer innan de nya reglerna börjar gälla.


 Bild: Lars Wiberg
Artikelförfattare: Lars Wiberg, skattekonsult.
T 08-563 070 22
E
lars.wiberg@se.gt.com

 

 

 

 

 

Ingen fiskelycka för Skatteverket 
Publiceringsdatum: 15 mars 2012

Trots att Skatteverkets beslut om generell tredjemansrevision, s k "fishing expedition" i princip är laglig, kan det i praktiken innebära en orimlig arbetsinsats för att garantera rättsäkerheten för företag och enskilda och blev därför inte godkänt av Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) underkände nyligen Skatteverkets beslut om s.k. generell tredjemansrevision (även kallad "fishing expedition") av banken SEB.

Skatteverket hade begärt att SEB skulle lämna ut en stor mängd uppgifter om transaktioner på klientmedelskonton, d.v.s. konton som bl.a. advokatbyråer håller för sina klienters räkning. Skatteverket menade att man behövde dessa uppgifter för att kontrollera att advokatbyråerna följde sin skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

SEB vägrade att lämna ut uppgifterna till Skatteverket och ärendet gick vidare till HFD.

I sin dom klargjorde HFD att generell tredjemansrevision är laglig från såväl svenskt som EU-rättsligt perspektiv och att bankernas tystnadsplikt inte utgör något hinder för SEB att lämna uppgifterna till Skatteverket.

HFD konstaterade dock att det skulle krävas betydande arbetsinsatser från SEB:s sida för att säkerställa att uppgifter om vad advokaternas klientuppdrag avsåg inte skulle röjas. Eftersom det saknades rimliga möjligheter ta bort sådana uppgifter menade HFD att Skatteverkets begäran var oproportionerlig och inte skulle godkännas.

Skatteverkets generella tredjemansrevisioner har ofta ifrågasatts ur ett rättssäkerhetsperspektiv. HFD:s dom är därför ett steg i rätt riktning för att stärka rättssäkerheten för enskilda och företag. Eftersom HFD menade att SEB:s arbetsinsats var oproportionerlig jämfört med Skatteverkets intresse av att få del av uppgifterna, befarar man att Skatteverket försöker sig på liknande revisioner i framtiden, fast på ett sätt som kräver mindre arbete från uppgiftslämnaren.


 Bild: Gunnar Billhage
Artikelförfattare: Gunnar Billhage, skattekonsult.
T 08-563 070 35
E gunnar.billhage@se.gt.com

 

 

 

 

 

Se upp när du tar utdelning från eller avvecklar ett vilande bolag!
Publiceringsdatum: 15 mars 2012

Det är fortfarande oklart om aktier i s.k. trädabolag ska omfattas av de särskilda skattereglerna för fåmansföretag eller inte. Det visar ett nyligen avgjort rättsfall som handlade om företag med "samma eller likartad verksamhet". Eftersom skillnaden i skatteutfall är 25 % mot ca 56 % är det viktigt att ta reda på vilken skattesituation man har innan man gör transaktioner i ett vilande bolag.

Under förutsättning att ägaren eller den närstående är verksamma i ett annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet så fortsätter aktierna i ett vilande bolag, enligt lagstiftning, att omfattas av de särskilda reglerna för fåmansföretag. Enkelt uttryckt innebär det att en person som äger aktier i två företag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, anses ha kvalificerade aktier i båda företagen även om han bara skulle vara verksam i det ena företaget.

Vad som exakt avses med begreppet "samma eller likartad verksamhet" är oklart och formuleringen är allmänt hållen. Praxis är inte helt klar. Även hos Skatteverket finns en osäkerhet vid tillämpningen av reglerna.

Det fall som har varit uppe för prövning hos Skatterättsnämnden handlar om en person som ägde samtliga aktier i ett bolag och var verksam som vd i dess dotterbolag. När dotterbolaget såldes till en extern köpare fortsatte vd:n sin anställning. Moderbolaget var efter överlåtelsen av aktierna i dotterbolaget vilande och bedrev endast kapitalförvaltning.

Skatterättsnämnden ansåg att den femåriga karenstiden började löpa i moderbolaget efter utförsäljningen eftersom säljaren inte ägde några aktier i det köpande företaget.

Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde förhandsbeskedet eftersom de menade att det fanns oklarheter rörande vissa garantier från säljarens sida i samband med ansökan om förhandsbesked.

Grant Thornton anser att det är olyckligt att förhandsbeskedet undanröjs av Högsta förvaltningsdomstolen. Vi vet inte om det krävs ett ägarsamband för att bestämmelserna om "samma eller likartad verksamhet" ska gälla. Lagtexten uttalar inget sådant krav, men saken har inte ställts på sin spets i praxis. Tills det finns en uttrycklig rättspraxis beträffande begreppet är vår rekommendation att utreda förutsättningarna varje enskilt fall innan man avvecklar eller tar utdelning från ett vilande bolag för att undvika oväntade skattekonsekvenser.


Bild: Lars Wiberg
Artikelförfattare: Lars Wiberg, skattekonsult

T 08-563 070 22
E lars.wiberg@se.gt.com

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att tänka på inför årsskiftet 2011/2012
Publiceringsdatum: 15 december 2011

Aktiv eller passiv?
Driver du en aktiv eller en passiv verksamhet i ditt bolag? Svaret på frågan kan ha en avgörande betydelse för din beskattning och för vilken deklarationsblankett du ska använda. Normalt ska du tillämpa de s.k. 3:12-reglerna om du eller närstående är verksamma i företaget. Det har på senare år kommit en ny rättspraxis som innebär att t.ex. värdepappersförvaltning eller fastighetsförvaltning betraktas som passiv verksamhet.

1. Ta ut rätt lön
Om du är verksam i ditt företag är det viktigt att du tar ut rätt lön för att få det s.k. löneunderlaget. Du eller närstående måste ta ut en lön på 521 000 kronor från ditt bolag eller dotterbolag under 2011 för att få beräkna löneunderlag och därmed kunna ta ut en högre utdelning till 20 % skatt. Lönekravet avser endast kontant lön och inga förmåner får räknas in. Om bolagets totala löner understiger 4,1 mkr är löneuttagskravet lägre. Det uppgår då till 312 600 kronor + 5 % av samtliga löner.

2. Fånga upp alla löneunderlag
För att maximera den utdelning som kan tas ut till 20 % skatt är det viktigt att se till att löneunderlaget blir så stort som möjligt och att alla löner fångas upp. Löneunderlag får både beräknas på löner i det bolag man äger direkt och i dotterbolag. Se därför till att du har en företagsstruktur så att alla löner kan fångas upp i ditt löneunderlag.

3. Se över ditt ägande
Från och med 2012 får man tillgodoräkna sig schablonbeloppet för utdelning till 20% skatt på blankett K10 för det bolag man äger. Det innebär att du kan ta ut 143 275 kronor ur ett företag. Det är därför viktigt att se till att dessa bolag ägs på rätt sätt inom t ex. familjen och att varje familjemedlem då äger samtliga aktier i ett bolag.

4. Genomför alla ägarförändringar i samband med årsskiftet
Från och med 2012 räknasendast löner som betalas ut under den tid aktieägaren äger fåmansföretaget med i löneunderlaget. Det innebär att man vid ett köp av aktier i ett fåmansföretag inte får räkna med förvärvsårets löner, utan endast de löner som utbetalats under den tid man har ägt aktierna. Alla omstruktureringar och ägarförändringar bör därför genomföras i samband med kommande årsskifte för att på så sätt maximera löneunderlagetfåmansaktiebolag.


Bild: Lars Wiberg
Artikelförfattare: Lars Wiberg, skattekonsult

T 08-563 070 22
E lars.wiberg@se.gt.com

Förändringar i 3:12-regler
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Regeringen föreslår en rad förändringar i beskattningen av delägare i aktiebolag med kvalificerade andelar. Det finns därför anledning att i vissa fall se över bl.a. ägarstrukturen i bolagen och att särskilt fundera över tidpunkten för eventuella ägarförändringar. Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2012, men med anledning av hur reglerna är utformade så kommer de att få effekt på t.ex. de löneuttag eller de ägarförändringar som sker redan under 2011.

Huvudregel eller förenklingsregel för beräkning av gränsbelopp
En delägare som är verksam i ett fåmansaktiebolag får årligen beräkna ett s.k. gränsbelopp. Gränsbeloppet är det utrymme till vilket delägaren beskattas till 20 procent i inkomstslaget kapital för utdelning respektive kapitalvinst. Om utdelningen eller kapitalvinsten överstiger gränsbeloppet sker en beskattning i inkomstslaget tjänst. Gränsbeloppet kan beräknas enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas utifrån delägarens anskaffningsutgift för aktierna i bolaget, med tillägg för eventuella löneunderlag. Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas schablonmässigt.

Förhöjt schablonbelopp i förenklingsregeln
I dagsläget innebär förenklingsregeln att delägarna i ett fåmansaktiebolag tillsammans kan ta ut två och ett halvt inkomstbasbelopp (IBB) i utdelning, som beskattas som inkomst av kapital med 20 procents beskattning. För att stimulera nyföretagandet och förenkla för ägarna i mindre fåmansaktiebolag föreslår regeringen att schablonbeloppet höjs till två och tre fjärdedelars IBB från och med den 1 januari 2012.

Om förslaget går igenom kommer förenklingsregeln att ge ett gränsbelopp på 143 275 kronor istället för 130 250 kronor. Det innebär en skillnad på 13 025 kronor för en delägare som äger samtliga aktier i bolaget.

Begränsning i tillämpningen av förenklingsregeln
För att förhindra att förenklingsregeln utnyttjas i skatteplaneringssyfte, genom att en delägare i ett fåmansaktiebolag bildar ett antal nya aktiebolag för att kunna lyfta ett schablonbelopp per bolag, vill regeringen införa en begränsning i förenklingsregeln. Begränsningen innebär att om en person äger mer än ett fåmansaktiebolag får förenklingsregeln endast utnyttjas på andelarna i ett av företagen. För andelar i andra fåmansaktiebolag ska huvudregeln användas. För andelarna i det bolag som delägaren väljer att använda förenklingsregeln på, ska schablonbeloppet även i fortsättningen fördelas med lika belopp på samtliga andelar i företaget.

I förslaget finns ingen begränsning till den så kallade närståendekretsen, utan begränsningen avser endast en person. Det kan därför finnas anledning att se över möjligheten att fördela ägandet över familjen. Om det inte är ett alternativ kan det finnas anledning att minska antalet bolag genom en omstrukturering.

Takregel för utdelning
För kapitalvinster finns en takregel. Den innebär att en kapitalvinst, utöver gränsbeloppet, inte ska beskattas som tjänst om det medför att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret, och de fem föregående beskattningsåren från ett bolag sammanlagt tagit upp 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. För avyttringsåret 2011 motsvarar 100 inkomstbasbelopp 5,21 mkr.

Enligt regeringens förslag införs även en takregel på utdelning. Den innebär att en utdelning, som inte ryms inom gränsbeloppet, inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst om det medför att delägaren och närstående under beskattningsåret från ett bolag sammanlagt tagit upp 90 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. Man föreslår att den del av en utdelning som under beskattningsåret överstiger de 90 inkomstbasbeloppen tas upp i inkomstslaget kapital till 30 procents beskattning.

Kapitaltillskott
Beräkningen av årets gränsbelopp kan bland annat utgå från delägarens anskaffningsutgift för andelarna i bolaget. Ovillkorade aktieägartillskott som delägaren lämnat till bolaget ökar delägarens anskaffningsutgift. Den här möjligheten har utnyttjats i skatteplaneringssyfte genom att man lämnat t.ex. kortvariga ovillkorade aktieägartillskott för att erhålla ett högt gränsbelopp.

Regeringen föreslår därför en ändring, som innebär att man vid beräkningen av årets gränsbelopp, enligt huvudregeln ska bortse från kapitaltillskott som inte är varaktiga.

Beräkning av lönebaserat utrymme under förvärvsåret
Om en person förvärvar ett fåmansaktiebolag med anställda får delägaren vid beräkningen av gränsbeloppet den 1 januari, året efter förvärvsåret, ta hänsyn till samtliga kontanta bruttolöner i bolaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet. Detta gäller även löner som har utbetalats innan delägaren förvärvade aktierna i bolaget. Detta har kunnat utnyttjas genom att ett och samma löneunderlag använts av två skilda delägare vid beräkningen av deras lönebaserade utrymme och gränsbelopp. Därför föreslår regeringen att man bara ska ta hänsyn till ersättningar som har betalats ut under den tid som delägaren har ägt aktierna. Det är dock fortfarande oklart hur delägarnas egna löneuttag ska hanteras när man beräknar den lön delägaren måste ta ut under året för att kunna använda sig av löneunderlaget, om delägaren varit anställd i bolaget även innan förvärvet. I dagsläget får delägaren räkna med hela sitt löneuttag under året, oavsett när förvärvet sker. Detta gäller under förutsättning att företaget förvärvas direkt av delägaren och inte via ett annat bolag. Skatteverket kommer inom snar framtid att meddela sin ståndpunkt i frågan i ett ställningstagande.

I och med att gränsbeloppet för 2012 baseras på de löneuttag som sker under 2011, finns det alltså anledning att redan nu nogsamt planera tidpunkten för eventuella förvärv av fåmansaktiebolag.

Bild: Beatrice Hultman
Artikelförfattare: Beatrice Hultman, skattejurist

T Beatrice Hultman 031 701 37 40
E beatrice.hultman@se.gt.com