Nyheter - företagsbeskattning

Gränser för avdrag enligt det utvidgade reparationsbegreppet
Publiceringsdatum: 16 april 2012 

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en nyligen avkunnad dom angett en yttersta gräns för det utvidgade reparationsbegreppet. HFD konstaterar att en förutsättning för rätt till direktavdrag är att utgifterna avser ändringsarbeten som är normala för verksamheten. Investeringsåtgärderna får inte innebära väsentliga förändringar av byggnaden . Det handlar fortfarande om mindre ändringsarbeten som regelbundet kan förväntas uppkomma i verksamheten.

Det aktuella fallet gällde en byggnad uppförd under 1930-talet och som i princip inte hade renoverats sedan dess. Bolaget hade nu utfört omfattande renoverings- och ändringsarbeten på fastigheten till en kostnad om ca 236 mkr. Skatteverket nekade direktavdrag om ca 70 mkr för rivning, ändrad planlösning, ytskiktsrenovering, igensättning och öppning av bjälklag samt installation av kyl- och värmestammar.

Bolaget överklagande och fick rätt i såväl länsrätten som kammarrätten med motiveringen att åtgärderna framstod som normala i bolagets förvaltningsverksamhet. Skatteverket överklagade till HFD. Den fråga de hade att pröva var innebörden av det utvidgade reparationsbegreppet.

HFD ansåg att de arbeten som utförts var så omfattande att resultatet i princip blev ett helt nytt kontorshus. En tredjedel av den totala ytan hade fått ett annat användningsområde. Kostnaderna hade uppgått till ca 16 000 kr per kvm. Mot bakgrund av detta ansåg HFD att det utförda arbetet i första hand motiverats av byggnadens stora renoveringsbehov och att hyresgästernas krav på utformning av lokalerna haft mindre betydelse. HFD ansåg att arbetena inte var normala ändringsarbeten som omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet och godkände Skatteverkets yrkande.

Sammantaget kan sägas att HFD:s dom var väntad. Om kammarrättens dom hade vunnit laga kraft skulle det i praktiken ha inneburit en avsevärd utökning av det s k utvidgade reparationsbegreppet.

Domen förtydligar vissa saker men lämnar fortfarande utrymme för frågor kring den skatterättsliga hanteringen av investeringar. I underinstansernas domar fanns t ex frågor om klassificering av investeringar som inventarier och direktavdrag för s k alternativkostnader när klassificeringen underkändes. Dessa frågor var aldrig uppe för bedömning i HFD.

Domen visar att det är viktigt att göra klassificeringen av utgifterna rätt från början. Genom att utnyttja det utvidgade reparationsbegreppet, klassificera vissa utgifter som inventarier och yrka direktavdrag går det att minska ett fastighetsbolags skattekostnad väsentligt.

HFD:s dom meddelad 2012-03-15 (Mål nr 6821-6823-10) 

Artikelförfattare: Jennie Larsson, skattekonsult
T 08-563 073 91
E jennie.larsson@se.gt.com

Förlängd tidsfrist för inlämning av skalbolagsdeklaration
Publiceringsdatum: 15 februari 2012 

Tidsfristen för att lämna en skalbolagsdeklaration förlängs från 30 till 60 dagar från och med den 1 januari 2012.

Ett skalbolag är ett företag där marknadsvärdet av företagets kontanter och andra likvida tillgångar överstiger halva köpeskillingen för samtliga aktier i företaget. Som likvida tillgångar räknas förutom kontanter t.ex. värdepapper. Dessutom räknas tillgångar som exempelvis fastigheter, om de är köpta inom två år innan försäljningen av aktierna. Detta innebär att alla företag där överlåtelsen föregåtts av en paketering normalt ska ses som skalbolag. Definitionen av ett skalbolag är förhållandevis bred, vilket innebär att även ”vanliga” företag definitionsmässigt är skalbolag så fort de likvida tillgångarna motsvarar mer än halva köpeskillingen för aktierna.

Bestämmelserna om skalbolagsbeskattning har kommit till för att hindra handel med skalbolag. Ett skalbolag ska beskattas vid försäljning om det inte går att tillämpa något av de undantag som finns. Skalbolagsbeskattning innebär att om säljaren är ett bolag ska bolaget ta upp hela köpeskillingen som reavinst. För en privatperson som säljer aktier i ett skalbolag gäller i stället att kapitalvinsten ska tas upp som passiv näringsverksamhet.

Det finns flera undantag från skalbolagsbeskattning. För att undvika beskattning ska säljaren lämna en skalbolagsdeklaration till Skatteverket. Denna ska grunda sig på ett särskilt bokslut i det överlåtna bolaget. Tidigare skulle en skalbolagsdeklaration lämnas inom 30 dagar från det att köpeavtalet undertecknats, oavsett tillträdesdag.

Numera gäller att en skalbolagsdeklaration ska lämnas inom 60 dagar. Dessutom finns det möjlighet att räkna tiden för avlämnandet av deklaration från antingen försäljningstidpunkten (dvs dagen för bindande avtal) eller från tillträdesdagen till aktien. Samma gäller för tidpunkten för upprättande av det särskilda bokslut som ska läggas till grund för skalbolagsdeklarationen och inkomstberäkningen.

Om en skalbolagsdeklaration lämnas för sent finns det inget sätt att lösa detta. Det finns heller ingen möjlighet att få anstånd med avlämnandet av skalbolagsdeklaration. Man får då förlita sig på de undantag från skalbolagsbeskattning som finns i lagstiftningen.

Definitionen av skalbolag är bred. Den träffar förutom rena kassabolag även ”vanliga” rörelsedrivande skalbolag och bolag där det har skett paketering av olika tillgångar, t ex fastigheter. Vårt råd är att alltid låta upprätta och avlämna skalbolagsdeklaration så fort det överlåtna bolaget uppfyller definitionen av skalbolag.

Artikelförfattare: Lars Wiberg, skattejurist
T 08-563 070 22
E lars.wiberg@se.gt.com

Större resultatutjämning genom fusion
Publiceringsdatum: 15 februari 2012

Möjligheten till resultatutjämning mellan två företag inom samma koncern kan bli större genom att fusionera företag än genom att använda sig av koncernbidragsreglerna. Skatterättsnämnden meddelade nyligen i ett förhandsbesked att fusionsförfarandet inte strider mot lagen och att skatteflyktslagen därför inte behöver tillämpas.

I det aktuella ärendet är bolaget X ett underskottsföretag, dvs ett företag med underskott från tidigare beskattningsår. X är även ett moderbolag i en underkoncern. Under det kommande beskattningsåret förvärvade koncernen bolaget Y, ett företag med skattepliktiga vinster. Förvärvet gjordes av X vilande dotterbolag Z. Efter förvärvet gick bolagen Y och Z samman genom en fusion, med bolaget Z som övertagande företag. Bolaget Y upplöstes genom fusionen.

Om X istället hade förvärvat Y skulle en fusion mellan bolagen leda till en så kallad fusionsspärr, eftersom X är ett underskottsföretag. Under spärrtiden skulle X därmed inte kunna kvitta de underskott som uppstått före beskattningsåret, mot koncernbidrag från koncernens övriga bolag före den tidpunkt då bolaget Y förvärvades. Det förvärv som bolaget Z gjorde av bolaget Y, samt den senare fusionen, innebär alltså en möjlighet till ökad resultatutjämning mellan bolagen.

Enligt Skatterättsnämnden kan Z efter fusionen med Y med avdragsrätt lämna koncernbidrag till X. Det finns inget hinder för bolaget X att kvitta beskattningsårets underskott mot koncernbidraget från Z. Bolaget Z:s förvärv av Y innebär heller inget hinder för bolaget X att kvitta underskott som uppkommit innan det aktuella beskattningsåret, mot bidrag från koncernens övriga företag innan ägarförändringen. Skatterättsnämnden beslutade att det aktuella förfarandet inte strider mot syftet med koncernbidragsreglerna och att skatteflyktslagen därför inte är tillämplig.

Ärendet är inte överklagat av Skatteverket och överklagandetiden har löpt ut.

Förhandsbeskedet meddelat 2011-12-29 (D nr 72/11D)

Artikelförfattare: Urban Kardvik, skattejurist
T 08-563 070 21
E urban.kardvik@se.gt.com

Förmånlig försäljning av fastigheter
Publiceringsdatum: 15 december 2011

En överföring av en fastighet genom fastighetsreglering är inte skattepliktig till stämpelskatt. Det kan innebära en betydande skattebesparing att sälja över en mindre del av fastigheten och sedan fastighetsreglera över resterande del.

Skatteverket har i ett ställningstagande klargjort sin syn på några frågor i samband med fastighetsreglering. Skatteverkets inställning är att den kontanta ersättning som förvärvaren betalar i samband med fastighetsregleringen ska ligga till grund för värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och avdrag för substansminskning. Fördelningen av den kontanta ersättningen görs med hjälp av marknadsvärdet på de olika delarna.

Att använda fastighetsreglering vid överföring av fastigheter leder ofta till en kraftigt minskad stämpelskatt. Skatteverkets ställningstagande leder till att det inte finns några oklarheter hur förvärvaren ska beräkna värdeminskningsavdragen.

Artikelförfattare: Urban Kardvik, skattejurist
T 08-563 070 21
E urban.kardvik@se.gt.com

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag
Publiceringsdatum: 21 november 2011

Regeringen föreslår i en proposition att de omstridda så kallade Lundinreglerna bör avskaffas. För att motverka risken för skatteplanering av lagerandelar förslås också att avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar bara får göras om värdenedgången eller förlusten är verklig. I propositionen lämnas även förslag på följdändringar vid beskattning av delägare i handelsbolag, vissa ändringar i skalbolagsreglerna och att tidsfristen för att lämna in skalbolagsdeklarationer förlängs från 30 till 60 dagar. Reglerna föreslås träda i kraft den 2 januari 2012.

Lundinreglerna
De så kallade Lundinreglerna infördes 1966 för att förhindra kringgåendet av det andra ledet i dubbelbeskattningen och innebär en begränsning i rätten att ta emot skattefri utdelning. Utdelning ska tas upp om det inte är uppenbart att köparen vid förvärvet får en tillgång av "verkligt och särskilt värde med hänsyn till den bedrivna verksamheten". Tanken är att regeln ska träffa transaktioner med skalbolag och där överlåtelsen inte är affärsmässigt motiverad.

Redan i 2002 års företagsskatteutredning föreslogs att reglerna skulle tas bort eftersom de i princip inte längre ansågs fylla någon funktion men man valde då att ändå behålla dem. Regeringen anser nu att det inte finns skäl till att fortsätta göra det. Reglerna kan inte heller tillämpas vid gränsöverskridande utdelningar med anledning av ett avgörande i Högsta Förvaltningsdomstolen, RÅ 2010 ref 123 II.

Förlust eller nedskrivning på lagerandelar
Med anledning av att Lundinreglerna slopas uppstår problem vid utdelningar på lagerandelar i företag som hör hemma i EU. Enligt 24 kap. 16 § i inkomstskattelagen är utdelningar i vissa fall skattefria. Om Lundinreglerna avskaffas kommer en utdelning att vara skattefri samtidigt som det kommer att vara möjligt att göra en nedskrivning på andelen eftersom utdelningen gör att bolaget minskar i värde. Regeringen förslår därför att det införs en regel som innebär att avdrag endast ska göras på verkliga förluster. Motsvarande regel finns idag för kapitaltillgångar. Man har valt att inte förtydliga vad en verklig förlust innebär utan överlämnar det på rättstillämpningen och hänvisar även till befintlig praxis för kapitaltillgångar.

Förhöjt schablonbelopp i den s.k. förenklingsregeln
Publiceringsdatum: 27 april 2011
I dagsläget innebär förenklingsregeln att delägarna i ett fåmansföretag tillsammans kan ta ut två och ett halvt inkomstbasbelopp i utdelning. Utdelningen beskattas som inkomst av kapital med 20 procent. I syfte att stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna i mindre fåmansföretag föreslås en höjning av schablonbeloppet till två och trefjärdedelars inkomstbasbelopp från och med den 1 januari 2012. Om förslaget går igenom kommer gränsbeloppet att bli 143 275 kr istället för 130 250 kr, d.v.s. en skillnad om 13 025 kr för en person som äger samtliga aktier i företaget.

Begränsning i tillämpningen av förenklingsregeln
Publiceringsdatum: 27 april 2011
Delägarna i ett fåmansföretag kan antingen beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln eller enligt huvudregeln. För att förhindra skatteplanering vill regeringen införa en begränsning i utnyttjandet av förenklingsregeln. Begränsningen innebär att om en person innehar kvalificerade andelar i mer än ett fåmansföretag får förenklingsregeln endast tillämpas på ett av dem. För andelar i andra fåmansföretag ska personen tillämpa huvudregeln. För andelarna i det företag som delägaren väljer att tillämpa förenklingsregeln på ska schablonbeloppet även i fortsättningen fördelas med lika belopp på samtliga andelar i företaget. Genom begränsningen vill regeringen stoppa möjligheten att bilda flera fåmansbolag för att kunna lyfta utdelning till 20 procents beskattning i vart och ett av dem.

En takregel för utdelning
Publiceringsdatum: 27 april 2011
Det finns idag en takregel för kapitalvinster. Den innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst där det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag, sammanlagt tagit upp mer än 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. För avyttringsåret 2011 motsvarar 100 inkomstbasbelopp 5,21 mkr. Någon motsvarande regel för utdelningar finns inte.

Enligt förslaget införs från 1 januari 2012 en liknande takregel även för utdelningar. Denna innebär att en utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst där det skulle medföra att delägaren och närstående under beskattningsåret från ett företag sammanlagt tagit upp mer än 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. Regeringen föreslår att utdelning som överstiger taket tas upp till 30 procents beskattning i inkomstslaget kapital.

Takregeln för utdelningar ska bara beakta utdelningar under beskattningsåret och inte de fem föregående beskattningsåren. Det är därför tveksamt vilken praktisk betydelse lagförslaget egentligen kommer att få för delägare i fåmansföretag. Den delägare i ett fåmansföretag som vill utnyttja en takregel lär även i fortsättningen välja att framkalla en kapitalvinst och tillämpa den takregel som är kopplad till kapitalvinster istället för den föreslagna takregeln för utdelningar. På så vis är det möjligt att realisera ytterligare kapitalvinster till nästan enbart kapitalbeskattning under en efterföljande femårsperiod.

Kapitaltillskott
Publiceringsdatum: 27 april 2011
Vid tillämpning av huvudregeln beräknas årets gränsbelopp bland annat utifrån andelarnas omkostnadsbelopp per den första januari. Det är idag möjligt att t.ex. lämna kortvariga ovillkorade aktieägartillskott i syfte att få ett högt gränsbelopp.

I promemorian föreslås en ändring som innebär att man vid beräkningen av årets gränsbelopp ska bortse från kapitaltillskott som lämnats under de två närmast föregående beskattningsåren. Kapitaltillskott omfattar enligt promemorian inte bara ovillkorade aktieägartillskott utan även andra typer av kapitaltillskott såsom tillskott vid nyemissioner och underprisöverlåtelser.

Vi ifrågasätter om det är materiellt korrekt att beakta ett kapitaltillskott som lämnats genom en underprisöverlåtelse vid beräkningen av gränsbeloppet. Detta då ett sådant kapitaltillskott inte ökar omkostnadsbeloppet för andelarna enligt 23 kap. 12 § första stycket inkomstskattelagen och därför inte ingår i det omkostnadsbelopp som används vid beräkningen. Förslaget innebär även att kapitaltillskott som inte lämnas i skatteplaneringssyfte kommer att reducera omkostnadsbeloppet och att ett kapitaltillskott får genomslag tidigast efter drygt två år.

Beräkning av lönebaserat utrymme under förvärvsåret
Publiceringsdatum: 27 april 2011
Med nuvarande regler får en delägare som förvärvat ett fåmansföretag med anställda beakta samtliga kontanta bruttolöner i bolaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet, d.v.s. även löner som har utbetalats innan delägaren förvärvade aktierna i bolaget. Detta har kunnat utnyttjas genom att ett och samma löneunderlag har kunnat beaktas av två skilda delägare vid beräkningen av deras lönebaserade utrymme och gränsbelopp.

Regeringen föreslår att endast ersättningar som har betalats ut under den tid som delägaren har ägt aktierna ska beaktas vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet. Då inga andra förändringar föreslås på området kommer löneuttagskravet även efter den föreslagna ändringen att beräknas utifrån de sammanlagda kontanta bruttolönerna under hela förvärvsåret i det förvärvade företaget, se Skatteverkets ställningstagande från den 28 mars 2008, dnr 131 159978-08/111. Vid bedömning av om löneuttagskravet är uppfyllt lär dock den som förvärvar aktierna även i fortsättningen få beakta kontanta ersättningar som denne fått innan han/hon blev delägare. Detta enligt samma ställningstagande.